Nu kan jag äntligen visa den. Min stolthet. Min myrtlekofta! Den var tänkt som mitt mexicoprojekt och jag startade upp direkt på landvetter och stickade nästan hela atlantflygningen via frankfurt, mexico city och tillslut guadalajara. Sedan stickade jag en hel massa i omklädningsrummet, back stage mellan nummer och på hotellet istället för att läsa mig till sömns. Egentligen blev den klar för fem veckor sedan men dumma jag har inte tagit mig tid att fota den mellan salsanätter och kaktusbotaniseringar. Det fanns ju så mycket annat att göra i det underbara landet mexico. Men så fort jag hade svensk mark under fötterna drog bästa sjömanselin ut mig i parken och tog finfina fotografier för att föreviga min kofta. Och trots det faktum att jag fotade den här hemma i folkparken så är det min myrtle of mexico och jag bara älskar, älskar, älskar den!
Extra stolt är jag eftersom det är min allra första kofta (har gjort nästan en innan, men som jag repade upp efter bakstycke, framstycken och ena armen då jag blev arg på den) och dessutom en ganska så avancerad sådan. Färgen är precis så äppelgrön som jag tycker att en sommarkofta ska vara och de fina mörkgröna porslinsknapparna är loppisfyndade. Förstå att man blir kär!
eddysblogg 