God eftermiddag, god eftermiddag kära eddysblogganhängare och symötesfanatiker. Idag tänkte jag bjussa på bilder på en utav mina häftigaste koftor, som visserligen blev avmaskad i mittjuli men liksom inte blivit visad förrän nu. Det hela började med att jag fick syn på ett urtufft och mycket märkligt garn, helt i tussah silke, och fyllt med små färgsprakande silknoils som gav det hela en väldigt rå känsla. Det här måste man ju bara sticka en kofta i tänkte jag och vips så blev det såhär:
Koftans uppbyggnad är inspirerad utav ett drops-mönster, men inte stickad utefter det. Detta delvis för att dessa mönster över lag inte riktigt passar mitt sticksätt men även för att jag numer lider av någon märklig åkomma där jag liksom måste hitta på själv. Jag ville ha fladdrande flikar som både får ett sånt där skönt fall men man även kan sno om sig då det är lite kyligare. Jag ville ha ett enkelt och rått utseende där garnet själv fick stå för detaljerna och där tyget liksom levde sitt eget liv. Därför blev det endast slätstickning som gällde rakt igenom, ja till och med hela vägen ut i kanten så att den fick rulla sig precis som den ville. Om den nu ville det.
Koftan är stickad i sidled, två stycken jag stickat parallellt, och som bägge börjar längst ut i kanten och sedan jobbar sig inåt där jag lämnat hål för ärmarna och tillsist sytt ihop helt osynligt längs ryggraden med så kallat kitchener stitch. Detta skapar den fina designen med en kortare och mer markerad rygg som sedan blir till längre flikar som faller fint framtill. Dessutom tycker jag det blev väldigt fint med maskorna som ligger horisontellt längs ryggen och sedan liksom ställer sig mer och mer upp ju längre framstycket man kommer… Om det nu var någon som förstod vad jag menade med ovanstående mening =).
Garnet, som består av 100% tussahsilke, bilr ursnyggt i slätstickat och räcker liksom i sig själv som designdetalj. Dessutom ger det den där råheten jag ville åt och knastrar skönt som papper då man trycker ihop det i handen. Bara 4 nystan gick det dessutom åt, som hittat liksom.
Japp, det var min tussah-kofta det. En utav denna sommarens mest välanvända koftor. Och jag är övertygad om att vi kommer hänga ihop en massa även långt in på hösten. Tussahn passar ju till allt liksom.
Högaktningsfullt, eddy
eddysblogg 