en nypa apelsin

God Jul alla underbart fina där ute i världen!
Idag är det inte mindre än självaste julafton och jag hoppas ni har det gudomligt bra bland nära och kära med julmust och tomtegröt i drivor. Själv njuter jag och tofsvipan av allt som det stora äpplet har att erbjuda och om det är någonstans de förstår sig på att fira jul så är det här.

Medan julen har nalkats så har jag suttit och knåpat ihop några stickade små apelsiner i ullgarn, med nejlikor och juligt band. Och som en liten julklapp från mig tänkte jag bjuda på receptet så ni alla kan sticka era egna. Kanske är det den perfekta lilla gåbort-gåvan, mellandagsstickningen eller fönsterdekorationen? Och om man vill kan man även sätta riktiga nejlikor i istället för de broderade. Då doftar det jul i hela huset!

God Jul till er alla, ta hand om er själva och varandra.
Högaktningsfullt, eddy

Här kan man hämta mönstret både på svenska och engelska. Bara att klicka vettja:)

Annons

instaNovember

Högaktningsfullt, eddy

snälla tomten..

Eftersom jag just nu sitter på ett plan över till New York (ohh yes!) så kommer det inte bli ett direkt traditionsenligt fireri. Således heller inte direkt några julklappar eftersom vi liksom gör den här resan istället. Och min kära tomtemamma och tomtepappa har vackert fått lova att inte köpa mig något utan har istället slagit in en liten peng som vi kan roa oss med under vår magiska semester.

Men om man får drömma lite sagomolnsrosa och orealistiskt så skulle jag velat att tomten kom med detta i sin säck:

Klockan från Longines jag velat ha i evighet och faktiskt har bestämt mig för att ge mig själv som julklapp nu när jag har chansen att köpa den lite billigare och några fina stickmarkörer finns på listan. Jag gillar små men tjusiga stickmarkörer, gärna med vajerliknande hänge som inte är i vägen men ändå ett litet ögongodis. Min vän viffla-linnea gör förresten vrålfina markörer som ser ut som små lingon =)

Några fler tekoppar och assietter till min mon amie servis, en ny och lyxig spinnrock eller en återförslutningsbar champagnekork vore också fint att ha. Så man slipper dricka upp allt bubbel med en gång liksom…=)

Stickmönster från min ravelrykö är alltid en väldigt bra önskning. Just nu är jag nog mest koft-och-tröj-sugen och en Bloomsbury eller en Vitamine D skulle båda göra sig i min koftgarderob. Dessutom så har jag nog faktiskt matchande garn till dem båda.

En långhelg i Riga vore heller inte så dumt. Vandra längs kullerstensgator, bläddra i lättiska stickböcker, ta en öl på en sorlig bar och spa:a lite med tofsvipan som sällskap.

Vrålgrymma kompressionstights från 2xu vore guld nu när jag ska göra Göteborgsvarvscomback och ett brickbord från svenskt tenn är drömmen i ett framtida hem. En skärbräda med picnic-tryck eller varma fårskinstofflor vore heller inte så dumt att värma sig med under kyliga vinterkvällar.

Men allra mest önskar jag mig faktiskt ett hus på landet. Med kakelugn som sprakar om kvällarna och egen brygga där man kan lägga ut med en liten eka. Det hade allt varit något det!
Vad önskar ni er?
Högaktningfullt, eddy

riddari – min islandströja!

Redan när jag satte stickorna i eriks islandströja för första gången så visste jag att jag måste göra mig en egen. Det är något så himla vackert över de där flerfärgade men traditionella mönstren i dova naturfärger som liksom vävs in i varandra på ett nästintill magiskt vis. När jag i höstas fick chansen att åka till fantastiskt fantastiska Island så tänkte jag göra slag i saken och införskaffa både garn och mönster för att det skulle kännas ännu mer äkta på något vis. Jag hade nog egentligen tänkt mig en tröja i bruna och mer klassiska naturfärger men i hyllan med hundratals(!) olika färger var det än som stack ut lite mer än andra. Ett härligt vårgrönt nystan kallad spring green heather. Jag bara MÅSTE sticka just i den!

Resterande färger valde jag genom att utgå från mitt gröna nystan. Valet föll på en brunsprängd gammelrosa, en beige och en barkbrun. Garnet är alltså Lett Lopi, ett underbart lite rivigt garn som fyller ut och blir nästintill ogenomträngligt för blåst och väta. Och totalt gick det bara åt 800 meter varav 470 av huvudfärgen.

Mönstret heter Riddari och är en del utav en mönstersamling som Istex själva ger ut (alltså samma företag som gör garnet). Det finns även att införskaffa sig på ravelry. Istex gör tokmånga fina klassiska islandsmönster och det var väldigt svårt att välja men jag är väldigt förtjust i det här oket. Det känns klassiskt och jag har sett väldigt många fina varianter i massvis med färger så jag visste liksom att det skulle bli bra. Dessutom så finns det ju tillfälle att sticka många fler utav deras vackra mönster i framtiden. Just nu håller jag faktiskt på med en mer modern modell i det überoola garnet Plötlopi som är helt och hållet ospunnen ull, men mer om det en annan gång.

Riddari är ju egentligen en tröja men jag valde att steeka min (alltså klippa upp den) och stickade sedan på I-cord kanter. Jag provade faktiskt många varianter av kant innan jag blev nöjd och valet föll på just i-cordkant. Istället för knappar valde jag 4 stora hakar i likhet med dem man brukar ha på norska lusekoftor och jag blev toknöjd med resultatet. Känslan blev just så rustik som jag önskade och hela koftan är underbart varm och skön att bo i nu på vintern. Och jag gillar faktiskt den lite sträva ullen. Den känns så rejäl och äkta på något vis och trots att den är sträv och lite raspig så är den 100% klifri. Tummen upp för Riddari alltså!
Högaktningsfullt, eddy

decembersemester

Jag har faktiskt just precis nu något så härligt som semester. Några dagar för mig själv att gå hemma och strosa, komma i julstämning, laga massa gott och sticka precis hur mycket jag vill! Några dagar att bara må gott helt enkelt och varva ner innan jag och topsvipan sätter oss på ett flyg till det stora amerikat. Iiiihhh! Jag kan knappt vänta!

I december har jag gjort massvis med roliga saker och tiden har bara flugit förbi. Här kommer en liten kik på vad jag haft för mig det senaste:

Jag har varit och femkampat på Liseberg med mitt dunderhärliga och spralliga garderobsgäng och var nästintill läskigt lyckosam på goldishjulen. Två fådda gratisbiljetter förvandlades efter två spel till gigantiskt twistpåse och en paradisask. Jag som liksom aldrig ens spelar för att jag tänker att man inte vinner =)

Jag och tofsvipan har varit och ätit en massa god mat på en massa trevliga ställen och på så sätt förgyllt vardagen ännu mer. Här ser vi en glad vipa på tekniktrendiga Pinchos och stämningsfulla Miss Sophie.

Jag och mitt makalöst grymma (och obesegrade) korpenkonståkningslag Team Online har haft årets första uppvisning och uppvisande utav vårt nya och nybakade tävlingsprogram. Med urtjusiga hårband har vi bara ett par veckor kvar till tävling och peppen är total! Å vad jag tycker om alla dessa tjejer!

Som ni kanske inte undgått har jag en nästintill löjlig förälskelse till nycirkus och den senaste månaden har jag haft turen att få gå och se duktiga artister inte mindre än två gånger. Först ut var yxjonglerande Cirkus Alfonse med showen och Timber och nu i helgen Cirkus Eia med sin show Capas. Underbart! Hoppas på nya Cirque du Soleil shower till norden i vår =)

Och igår fick jag äntligen pynta mig 20talstjusig i lösögonfransar och påfågelfjädrar då det var dags för stor pampig personalfest. Gudomlig mat lagad utav våra fantastiska kockar (som dessutom råkar inneha några VM-guld i matlagning) underhållning och dans med minst lika tjusiga kollegor. Och som pricken över i, gissa vem som vann pris för kvällens bästa klädsel? =)

Nej hörrni, nu ska jag sätta mig och sticka en stund, äta knäck och lyssna på en härlig bok. För det är ju precis sådant man ska göra på sin decembersemester. Ta hand om er!
Högakntingsfullt, eddy

Woolly!

Idag är det allt en fin tisdag. Min världsfina mormor fyller inte mindre än 90 år och henne har vi firat med pompa och ståt ska ni tro. Dessutom så har jag äntligen publicerat mönstret till min nya och supergosiga sjal Woolly, en stor och härlig kram man liksom bara vill gömma sig i nu i vintertider. Mönstret är speciellt designat för Ölands Ullcentrums tvåtrådiga ullgarn som är mjukt mot halsen men ändå har en härlig råhet och struktur. Garnet har liksom ett liv i sig som jag verkligen gillar och har bjudit mig på en väldigt trevlig stickupplevelse då jag arbetade med det. En extra rolig nyhet är dessutom att jag fått äran att få bli en del utav Ullcentrums designteam (Wihoo!) så mönstret kommer även finnas tillgängligt som ett sjalkit tillsammans med två härvor härligt garn i deras butik i de färger man helst önskar. Och då får man dessutom mönstret på köpet =).
I framtiden kommer det säkerligen dyka upp ännu fler mönster av mig i Ullcentrum-garn vilket jag är så himla glad över. Jag är verkligen väldigt förtjust i  dessa härliga garner!

Till sjalen Woolly går det åt två härvor utav deras tvåtrådiga ullgarn och man stickar den uppifrån och ner och avslutar sedan med en härlig flätbård som görs samtidigt som avmaskningen. Den är stor och halvcirkelformad och har den där omfamnande känslan jag verkligen gillar hos sjalar. Garnet i sig har massvis av struktur och det förhöjs ännu mer utav det stickade mönstret på sjalkroppen som gör den lätt och luftig trots sin storlek. En klar sjalfavorit i varje fall i min sjalgarderob nu i vinter.

Och för dig som inte har vägarna förbi Ölands Ullcentrum just nu och inte riktigt heller orkar vänta på mönstret så finns det även att köpa i min ravelrybutik både på svenska och engelska. Men jag rekommenderar er varmt att sticka den i detta härliga garn för det blir helt enkelt så himla bra!

Jag vill även rikta ett stort tack till alla mina teststickare för hjälpen med korrektur och feedback. Ni vet vilka ni är och att ni är fantastiska! Ha en fin tisdagskväll, min ska nu tillbringas i ishallen.
Högaktingsfullt, eddy

vad stickar jag på just nu egentligen?

Godmorgon denna snöbeklädda fredag. Jag tänkte det kunde vara dags med ett inlägg där vi kikar på vad jag stickar på just nu egentligen eftersom ALLA de projekten jag visade förra gången faktiskt är klara. Japp, ni hörde rätt. ALLA. Alltså till och med den skira spetsjalen i svart som jag påbörjade inte i somras utan sommaren innan dess. Tjoho för mig! Ni ska få kika på alla små projekt så oroa er inte men först alltså: vad jag stickar på just nu:

Såhär i juletid är ju vissa projekt lite mer hemliga. Detta är ett sådant projekt. En marinblå klapp i härligt strukturmönster på små, små signaturestickor. Vad ska detta bli måntro?

Jag stickar även något som ser ut som en lång svart tub. Men det är faktiskt kombinerade mamelucker och njurvärmare. Japp, Enda sedan jag var ett litet frö har jag haft extra känsliga njurar och de är absolut inte kompis med kyla. Innan har jag haft en ful filttygstub under tröjan de kallaste dagarna men nu tänkte jag göra slag i saken att sticka något tjusigt som även kommer värma hela rumpan under kjolen (eftersom jag alltid har kjol och klänning även på vintern). Jag har inget mönster utan hittar lite på medan jag stickar och garnet är den mjuka och varma alpackan från drops.

Ett lite mer färgglatt inslag i min vardag är den här: En tokglad sjal i handfärgat illrosa sockgarn jag fick i present utav tantkofta på garnkalaset i somras. Jag har tänkt mig att han ska bli en kompis till den knubbiga jonglören i min lilla cirkuskollektion av mönster men vi får se vart det bär av. Just nu har jag en idé jag vill prova och ett fantastiskt garn med mycket bounce som tigger om att vill bli stickat.

Ytterligare en sjal på stickorna är min andra upplaga av kamillas tjusiga sjal solution. Den här är inte till mig utan ska bli en julklapp till tofsvipans mamma. Jag älskar hur denna design liksom sveper om axlarna och ligger så himla fint runt halsen så när jag skulle välja bland alla miljontals sjalmodeller var valet givet redan från början. Garnet är en tunn, tunn och mjuk merinolace jag fick utav maria på öland i sommras. Eftersom den är i svärmors absoluta favoritfärg var valet av garn enkelt, trots att jag faktiskt håller det dubbelt =).

Månadens stora projekt är en liten jacka jag såg i alafoss-Lopi butiken i Reykjavik när jag var där och garnfrossade i höstas. Den är midjekort och har en stor fluffig krage att liksom mysa inuti. Dessutom så stickas den i det totalspännande garnet plötlopi som är helt ospunnen ull som kommer i stora kakor. Ett helt fantastiskt garn och jag verkligen tycker om att sticka i. Jag stickar i dubbeltråd och på stickor sju så jackan bara virvlar fram. Nu är den dock väldigt stor och varm att ha i knät så jag stickar på den en liten stund om dagen.

Och sist men inte minst så stickar jag julkulor. Förra året stickade jag 14 stycken och målet var att sticka lika många i år, men mellan alla stickade äpplen så har det faktiskt bara blivit fyra stycken. Men det är ju inte jul än så några till lär det ju bli. De är tokigt beroendeframkallande och jag stickar dem alla i röda, vita och gröna ullrester från mormors gamla garnförråd. Här ser ni några oblockade pyren innan de har ångats och stoppats.

Japp, så ser det ut på stickorna. Inte så pjåkigt eller hur?
Det blir inte så värst många stickade klappar i år eftersom jag inte ska vara hemma på jul. För det är faktiskt bara två veckor kvar tills vi sitter på ett flyg över atlanten till julens mest hyperaktiva stad – New York!
Högaktningsfullt, eddy

wrapped in leaves

Min fina mormor fyller 90 år nästa vecka och jag visste att jag ville sticka henne en härlig sjal att svepa in sig i. Men att hitta en passande sjal till en dam som vet vad hon vill var inte det lättaste. Den måste vara stor nog att svepa in sig i, tjock nog att hålla hennes små axlar varma och inte massa överdriven spets som gör att det drar. Då kan ni förstår hur glad jag blev när jag kom och tänka på sjalen wrapped in leaves från min absoluta favoritbok botanical knits. Den är ju liksom helt perfekt för ändamålet!

Nästa val var garnet. Det var tvunget att vara varmt och fluffigt. Tjockare än ”lace weight” och absolut inte i en dyster färg. Svart och brunt kan vara det värsta mormor vet. Men det får heller inte vara allt för skrikigt utan i mjuka glada toner. Och gärna med lite skimmer också för den där glamourkänslan. Det låter ju som ett nästintill omöjligt uppdrag men längst ner i stashkofferten hittade jag två udda härvor som tillsammans blev en jackpott. Det fluffiga och ulliga är en gradient från marks och kattens och den glimrande och mer melerade en silke/tencel-blandning jag köpte på mig i Vegas och aldrig vetat vad jag skulle göra med. Det gick åt ungefär 450 meter av varje och blev således ett riktigt och hejdundrande stashbursting-projekt. Hurra för det!

Jag stickade min sjal större innan jag började med själva lövborden och har således även fler löv än på originalversionen. Jag ville ha en sjal man verkligen kunde svepa in sig i och mysa runt i både utomhus men även inomhus. Detta är det tredje projektet jag stickar ur den fantastiska Bontanical Knits-boken men faktiskt inte en sjal som tidigare fångat min uppmärksamhet. Men till mormor var den ju perfekt och efter det jag blockat den och löven liksom vecklade ut sig och jag sedan svepte den om mina axlar så blev jag helt säker på att jag bara måste göra en till mig själv också. Den liksom bara växte där och då! Den är ju både så underbart fin och liksom sveper in en i en riktigt varm omfamning på samma gång. En fantastisk sjal helt enkelt. Fast nästa gång ska den vara i mina färger. Kanske en ännu större och i samma färg som solen. Det hade jag velat ha!

Stickningen var både njutbar och gick på ett kick. 3 dagar tog det att sticka hela härligheten och jag är så nöjd med resultatet. Längtar tills nästa tisdag då jag får räcka över paketet till den nyblivna 90-åringen (och förhoppningsvis även få ta några fina kort på henne). Jag är säker på att hon kommer bli superglad!
Högaktningsfullt, eddy

en liten julklapp till mig själv kan man säga

Hej allihop. Äntligen första december eller hur!
Jag har börjat pynta så smått här hemma med adventsstjärnor i överskott och egengjorda julgrupper. I veckan ska det fyllas på med mer pynteri i form av tomtar, ljus och julmusen. Något annat jag just precis gjort är att  klicka på lite vacker och handfärgad ull och garn, lägga ner det i min digitala varukorg, skriva i min adress och skicka i väg ordern. Just precis. För något som thanksgivinghelgen i USA har tradition på stavas nämligen REA. Från och med black friday brukar företag erbjuda väldigt bra deals i får jag anta förhoppning om att folk ska spendera mindre tid med familjen och mer i shoppingtagen, något som jag även sett sprida sig bitvis till Sverige på senare tid. Jag passade i alla fall på att beställa såväl handfärgad ull i glada färger och handfärgat garn i underbara hösttoner från två små indieföretag jag länge varit väldigt sugen på att prova. Och jag skickade det faktiskt direkt till hotellet vi ska bo på när vi landar i New York om tre veckor för att spara frakt. En liten julklapp till mig själv kan man säga =)

Handfärgat garn från Unwind Yarn Company i tre olika tjocklekar och varav den guldgula egentligen är en worsted och har meter nog till en hel kofta.

Och lite handfärgad ull från Fat Cat Knits i alla möjliga tokiga färger jag blir glad av och vill spinna precis på en gång.

Nu längtar jag om möjligt ännu mer efter semestern =)
Högaktningsfullt, eddy