Monthly Archives: januari 2014

doris!

Då jag i höstas var på bokreleasen av den fantastiska vantboken Vantar för alla årstider gjord utav talagfulla clara och kamilla föll jag direkt platt för flera mönster. Doris var ett utav dem, ett otroligt charmigt mönster översållat med knappar och prickar. Nästan direkt då jag satte stickorna i vantarna så visste jag att de inte var för mig. De nästintill ropade att de istället skulle bli till en present till min fina vän sjömanselin. Och vem är jag att säga emot? Sagt och gjort stickade jag dem därför i födelsedagspresent åt en totalt stickvärdig tös som jag är säker på är både urtjusig och varm i sina nya doris-vantar. Och dessutom har jag ju nu en anledning att sticka ytterligare ett par till mig =)

doris1

Jag har stickat dem i olika ullrester jag ärvt från mormors garnförråd och adderade dessutom ytterligare två färger på muddarna som inte är med i orginaldesignen. Det blev liksom lite extra piffigt tyckte jag. Och visst känns det liksom lite extra bra i hjärteroten då man får användning för alla de där mininystanen man har skrotandes här hemma? Och faktiskt verkar just rester ha varit lite utav ett tema under mitt stick-januari då flera restgarnsprojekt fått nya liv.

doris2

Jag följde mönstret till punkt och pricka och är toknöjd med resultatet. Det är ett fint och välskrivet mönster jag verkligen rekommenderar er alla. Och det blir minsann fler vantar ur den här boken framöver, det är ett som är säkert!
Högaktningsfullt, eddy

Annonser

12 kommentarer

Filed under kreativiteten är likt svalor som häckar

New York – ur en stickares perspektiv!

Jag tänkte att jag äntligen skulle börja berätta om vår fantastiska resa till New York i julas och har efter noggrant övervägande med mig själv kommit fram till att jag ska göra det på två vis. Ett inlägg om allt fantastiskt vi hade för oss i New York och så ytterligare ett inlägg om att det fantastiska och stickrelaterade vi hade för oss i New York. Och eftersom jag flera gånger blivit tillfrågad om just vilka garnbutiker man inte får missa, vilka som man gärna få missa och om vad jag fick med mig hem så tänkte jag börja i den änden. Här med presenterar jag alltså: New York, ur en stickares perspektiv!

Barnes & Nobel
newyorknitting1

Mitt allra första stikrelaterade stopp var på Barnes & Noble. Detta är typ som USA:s motsvarighet till Akademibokhandeln med den enda lilla skillnaden att det är massivt! Sticksektionen ensam tog upp över 3 bokhyllor och då ska vi inte ens tala om handarbetssektionen i stort. Här finns mängder med stickböcker att välja på och det är inte så speciellt dyrt heller, jag tror dessa snittade på en ungefär 25 dollar per bok. Efter en lång stunds bläddrande, velande och klappande valde jag tillslut tre olika böcker. En varav jag varit sugen på länge (Knit to flatter) och de andra två helt nya för mig men ack så fantastiska! En annan sak jag gillade med Barnes & Noble var att man verkligen fick bläddra i böckerna. Överallt i gångarna satt människor på golvet och läste, bläddrade och frossade i böckernas värd. Det gav stället en sådan avslappnad och skön känsla trots att det är en kedjebutik. är man intresserad utav stickböcker tycker jag absolut att man ska ta ett besök hit. Vi var på den på 46th och 5th Ave men de finns nog ett tjugotal i stan tror jag.

Knitty City
newyorknitting2

Knitty City ligger på Upper West Side i hörnet 79th och Amsterdam Ave. En butik jag egentligen inte hört så mycket om mer än att den var värd ett besök. Och wow säger jag! Det var en helt fantastisk butik med härlig personal och ett otroligt välsorterat utbud trots sin storlek. Här fanns både jättar som madeleinetosh och cascade blandad med mängder av mindre märken och indie dyers och den röda träden skulle jag säga var kvalitet. De hade verkligen satsat på de där garnerna som är någonting alldeles extra. Här fanns också en gigantisk bok och tidningshörna samt en klassisk pojkvänsfåtölj som jag kunde sätta tofsvipan i, för här inne gick det att bränna många timmar vill jag lova. Tillslut bestämde jag mig för två nystan cascade silk heritage i vitt som är en merino-silke-blandning samt två röd-rosa handfärgade merinoullshärvor från neighbourhood yarns som jag tänkte mig skulle få bli en kofta ihop. Dessutom gick jag loss på några sticktidningar från föregående år som reades ut för endast 2 dollar styck. Jag hade kunnat shoppa så otroligt mycket mer här, men höll tillbaka eftersom detta var den allra första garnbutiken. Men med facit i hand så var det också den helt klart bästa och jag rekommenderar den varmt!

Lion Brand Yarn Studio
newyorknitting3

Lion Brand Yarn Studio ligger på 15 th mellan 5e avenyn och Avenue of the Americas. Hit visste jag innan att jag ville gå mest för att jag tyckte det var coolt att få besöka Lion Brand liksom. Butiken är stor och de är väldigt duktiga på displayer och har flera tuffa ”små utställningar” inne i butiken. Se bara på de stickade 3-dimesionella stjärntecknen i butiksfönstret till exempel. De har också flera riktigt bra kurser här och innan jag for hit kollade jag upp om någon utav dem jag ville gå klaffade med vårt schema, vilket det tyvärr inte gjorde. Garnutbudet då? Jo, Nästan varje garnsort finns i miljontalsfärger! Eller kanske inte miljontals men i alla fall i ett trettiotal. Jag var dock väldigt förvånad över att det var så många sorter som innehöll akryl. Jag trodde akrylens storhetstid var över, men här verkade den faktiskt gå bra. Bland all akryl fanns dock flera skatter och jag fick med mig två nystan angora-merino från deras ”delux-kollektion” i två härliga färger som faktiskt redan har blivit en halskrage men det är en annan historia. Jag måste dock ändå rekommendera ett besök här. Om så inte för garnet (där man dock kan hitta riktiga godbitar) utan för pulsen och känslan i butiken, den var något helt annat än någon annan garnbutik jag varit i. Det var nog hela nio biträden som jobbade där samtidigt och av en anledning jag inte kan sätta fingret på så fick jag nästan lite nattklubbskäsla. Det fanns liksom puls. Dessutom hade det handsydda stickväskor av olika indie-hantverkare vilket ger stort plus i kanten, och har du mer tur än mig så kanske ditt schema passar ihop med någon utav deras kurser. Men som sagt, förvänta dig ingen överdriven garnkonsumtion.

Mood Designer Fabrics
newyorknitting4

Mood Designer Fabrics ligger på 37 th mellan 7e och 8e avenyn. De flesta känner nog igen den makalösa tygbutiken som är känd från Project Runway och trots att jag knappt sett ett enda avsnitt fanns Mood på min måste-lista. Butiken ligger på andra våningen i ett, vad som ser ut att vara, lägenhetshus och man måste åka en gammal guldig gallerhiss upp som körs utav en riktig hisspiccolo. Väl inne är butiken enorm med hela tre(!) våningar med bara tyg. De har helt enkelt allt här. Jag var runt och klämde och kände en lång stund men var nästan överväldigad utav alla material och mönster och eftersom jag inte hade något specifikt projekt stannade mina inköp vid knappar. Och dragkedjor förresten, de fanns i miljontals färger och kostade mellan 0,5 och 1 dollar styck så jag slog till på ungefär 15 stycken. Mood rekommenderas verkligen för den som är på jakt efter det där lite ovanliga tyget, har ett speciellt projekt i åtanke eller bara vill uppleva garnbutikernas Rolls Royce. Dessutom såg jag flera sällskap som gick runt och plockade spetsar, fjädrar och siden i färger som bara kunde associeras med bröllopsutstyrsel och är du i giftastagen så måtte detta vara paradiset i tyghimlen, det är ett som är säkert!

Purl Soho
newyorknitting5

Purl Soho måste vara New York, om nästan världens, mest omtalade garnbutik. Den ligger som namnet avslöjar i statsdelen Soho på Broome Street. Jag hade verkligen tokhöga förhoppningar och måste helt ärligt säga att de varken blev överträffade eller uppnådda. Butiken är ganska men ungefär hälften av butiken tas upp utav quiltingmaterial. Garnerna ligger upptravade i höga hyllor längs väggarna och de är svårt att utläsa vad det egentligen är för garn utan att dra fram dem ur hyllorna. Här trängs både indiegarn med kommersiellt garn men i ärlighetens namn tycker jag inte att de hade sådär vansinnigt mycket som tilltalade mig. Färgskalan var dock rik och i garnväg märkte man verkligen att de satsat på kvalitet. Like! Butiken var sprängfylld med folk och det var trångt, svårmanövererat och man var hela tiden i vägen för varandra och fick armbågar och kundkorgar i ryggen. Efter en stunds velande kom jag därifrån med två nystan madeleinetosh tosh merino light, en hasselnötsfärgad och en neongul vilka bägge var tokfina. Tyvärr var detta den enda madeleinetoshkvaliteten de hade inne och jag var aningen tveksamt inställd från början då entrådiga garner kan ha en tendens att filta och tappa formen. Men skönheten tog segern och jag smällde till på dem ändå och jag är minst sagt nyfiken på att sätta stickorna i dem. Som sagt, jag var inte jätteimponerad utav Purl Soho men kanske beror det på att jag hade allt för höga förhoppningar från start då jag trodde att jag i princip skulle komma till garnhimlen. Butiken är helt klart värd ett besök om inte bara för att få kika in en äkta snackisbutik=).

String Yarn
newyorknitting6
String ligger på 65th och Madison Ave och jag skulle säga att det är en riktig Upper-East-Side-butik. Här var det både tokdyrt och uppsnoffsigt med litet utbud och garnerna de väl hade inne sig var inte så värst mycket att hänga i granen. Droppen kom när jag hittade 50dollars prislappen på ett 120 meters nystan merino/(och visserligen)kashmir men ändå. Både personal och besökare var riktiga Upper-East-Side-damer á 60 plus med kaninpäls och nylagt hår och det kändes liksom inte som om någon egentligen var intresserad av stickning. Som förståeligt gick jag härifrån tomhänt och hit rekommenderar jag er inte att gå. Det är mest slöseri med tid.

Tender Buttons
newyorknitting7

Ett stenkast från String ligger Tender Buttons som är vintage-knapphimlen nummer 1. Du hittar den mysiga lilla butiken med det härliga skyltfönstret som andas sekelskifte på 62th och Lexington Ave. Här finns knappar i oändlighet i alla prisklasser och stilar och de ligger i små låder i papp som ofta innehåller flera storlekar. Det fanns även knappar så värdefulla att de låg inlåsta och belysta i glasskåp. Mitt i den långsmala butiken finns små bord där man kunde slå sig ner med sitt plagg medan personalen kom med olika knappmodeller att prova. Jag köpte ingenting eftersom jag inte direkt var på knappjakt men oj vad jag rekommenderar er att kika in på Tender Buttons om ni får möjlighet. Det är liksom en tidsresa till knapparnas mecka!

Seaport Yarns
newyorknitting8

Den sista och också den märkligaste garnbutiken vi besökte var Seaport Yarns som ligger nere i Financial District. Mitt på Broadway (181) låg den lilla ingången och via en hiss fick du åka upp till femte våningen. Här klev vi in i ett gammalt kontorslandskap fullkomligt belamrat med garn. Från golv till tak och i varenda hörn stod det märkliga och udda hyllor fyllda till bredden med både det ena och det andra. Butiken ägdes av en väldigt pratglad grekisk herre som flyttat till New York och öppnat garnbutik och som tofsvipan fick underhålla medan jag botaniserade bland det olika hyllorna, försiktigt parerande för att inte välta eller trampa på något. Här fanns allt från rent skräp till de finaste skatter och priserna var riktigt, riktigt bra. Detta är även den enda butiken på vår garnturné som även haft topsband för spinning. Efter en gedigen jakt hittade jag två härvor malabrigo sock i en tokfin bordeaux-plommon-guldig-nyans som jag tror kommer bli läcker både som sjal eller en liten kort sommarkofta. Seaport Yarns är minst sagt den märkligaste garnbutiken jag någonsin varit i så om jag rekommenderar den? Tja, jag vet inte. Den är svårbotaniserad men en upplevelse i sig och mitt bland alla egendomligheter kan man göra riktiga fynd. Är det här något för dig så åk hit!

Ja, det var min New York garn-guide det och jag hoppas du har hittat något du gillar. Eftersom jag och tofsvipan har var sitt specialintresse (garn och klassiskt herrmode) så satsade vi på att besöka ganska många butiker inom dessa specifika genrer istället för annan shopping. New York är verkligen en fantastisk stad om du brinner starkt för något unikt eftersom utbudet är minst sagt genialt. Här finns det liksom plats för alla nördigheter och dessutom stor plats. Ha en fantastisk vecka allihop så ska jag påta ihop ett litet bildspel med allt annat vi gjorde i New York vid ett senare tillfälle. För allt vi gjorde handlade ju faktiskt bara inte om garn =)
Högaktningsfullt, eddy

2 kommentarer

Filed under eddy tipsar, läsvärd lektyr, på äventyr i andra länder

echo flower – äntligen!

Den är klar. Freaking äntligen! Min Echo Flower som jag lade upp på stickorna på tåget upp på den otroliga Kebnevanringen och sedan bar med mig i topplocket och stickade på i pannlampans sken under tältduken. Det var i augusti 2012 det och den här sjalen har varit ett UFO både en och två gånger innan jag äntligen maskade av i november 2013, sexton hela månader på stickorna alltså!

ecoflower1

Sjalen är stickad i ett nystan drops lace, ett väldigt glidigt garn som hellre trillar av än stannar på stickorna. Att jag dessutom valde svart, eftersom jag drömde om en nyårssjal, gjorde inte det hela lättre direkt. Sjalen blev svårstickad i kvällsljus och trots att jag flitigt stickade på den under hela vandringen och den tjugotimmar långa tågresan både upp och ner så hamnade den i träda då jag kom hem. Och sedan gömdes den och glömdes den tills jag åkte på stickläger på Öland nästan ett år senare och var fylld med ny energi för att äntligen få klart sjalen. Och jag stickade, och stickade och stickade och det var riktigt kul så jag adderade ytterligare två repetitioner utav blommönstret för att få en extra omfångsrik sjal. Sedan kom jag till kantmönstret. Purl 9 together i svart, blankt, glidigt och tunt garn kan få vem som helst att tappa tålamodet och säga fula saker om sjalen så den åkte då ner i sin UFO-påse igen…

ecoflower2

…Tills det blev november 2013 och jag hade den äran att få besöka Juristernas årliga bal. Vad bättre tillfälle än att bära en skir, svart spetssjal tänkte jag och började sticka igen. Och trots att de där kant-varven var ungefär motsatsen till en njutbar stickning gav jag inte upp. Nu skulle den baske mig bli klar! Inga mera UFO-landningar med den här sjalen. Och klar blev den. I slutet av november 2013 maskade jag äntligen av min vandringssjal och det är ingen överdrift att säga att jag var stolt som en tupp… och lite lättad att det var över också faktiskt.

ecoflower3

Och så till sanningens bekännelse. Jag tycker faktiskt inte ens om den färdiga sjalen. På balen fick det istället bli svandunsboa och efter blockning har sjalen legat instoppad i en låda fram tills att den åkte fram för fotografering i helgen. Det är inte alls något fel på den egentligen, det är en jättefin sjal! Men jag tror bara att processen i sig har orsakat mig att känna misstycke även inför den färdiga produkten. Visst stickar man för att få ett fint resultat att bära, men minst lika mycket stickar jag för att jag älskar processen. Det metodiska klickandet med stickorna, den mjuka ullen mellan fingrarna och hur man ser något alldeles otroligt växa fram genom några handledsrörelser. Den här stickningen har inte varit så. Och det är absolut inte mönstret eller designerns fel, inte alls. Det uppstod bara inte någon kärlek mellan mönster, garn och mig just den här gången…
Nåväl, nu kan den stolt läggas till handlingarna i alla fall och vi blickar vidare. Nu ska jag istället sticka på en extra njutbar och handspunnen stickning. Ha en fin tisdag mina vänner!
Högaktningsfullt, eddy

6 kommentarer

Filed under kärlek och glädje är hemmets solsken

stash-o-metern och nya härliga mål

Godkväll, godkväll finkulturinsupare!
Jag tänkte att jag skulle berätta om ett litet projekt jag hade under föregående år och som hamnade lite i skymundan här på bloggen – nämligen stash-o-metern.

Vad är då stash-o-metern kan man ju undra? Jo, det är helt enkelt ett litet rutdiagram där jag sammanställer varje månads garnkonsumtion och garnförädling, alltså hur många meter jag stickar ut respektive köper in varje månad. Precis som i alla projekt så krävs det också regler. Jag bestämde mig för att ingående meter är ALLT som kommer in till stashen. Både sådant man köper, får eller hittar. Undantaget är garn jag spinner in i stashen, eftersom det möjligtvis skulle kunna hämma min spinnkreativitet. Utgående meter är projekt som stickas färdigt under månaden och då menar jag FÄRDIGT. I februari så tokstickade jag på min mekkoklänning som en galning men eftersom den inte blev klar förrän i mars så fick jag alltså inte registrera en endaste liten meter till statistiken. Jag valde också att inte räkna garner jag ger bort, det var ju själva stickandet som var poängen för mig. Så, resultatet av stash-o-metern 2013 är sedmera sammanställt och jag tänkte jag skulle bjuda på mig själv i denna totala nakenhet:)

Skärmavbild 2014-01-16 kl. 19.32.59

Jag vill bara börja med att säga att det är helt tokigt fantastiskt att jag stickar i snitt 1900 meter per månad! Det är ungefär likvärdigt med två koftor i min myrstorlek. Kanske inte riktigt lika fantastiskt är snittposten på ingående meter bredvid som står för 3340 meter per månad. Det kan verka helt tokigt, och det är det nog egentligen men i dessa siffror döljer sig ganska mycket ”designgarn”, alltså garn jag fått skickat till mig utav en leverantör för att designa något utav. Mycket är presenter eller gåvor från mina fina vänner, så kanske är det inte lika tokigt som det verkar ändå. Men det finns tre stabila toppar. Februari då vi hälsade på i tantkoftas växthus och jag köpte garn både till eriks islandströja och två koftor till mig själv + att jag fyllde år och december som innehöll den fantastiska New York-resan där jag frossade i fingarn. Och så har vi september, månaden då vi flög till ullens förlovade land island och där garnet var billigt som havregryn och av kvalitet som västkusthummer. Där kunde jag bara inte hålla mig och jag är glad att jag inte gjorde det! Riktigt äkta ull som den är svår att hitta och när man är ute och reser så får man lov att ta med sig extra många tjusigheter hem tycker jag =)

Att fortsätta med stash-o-metern kommer att vara ett utav mina stickmål för 2014. Stash-o-metern har nämligen verkligen varit en push att avsluta projekt istället för att börja på nya eftersom man vill logga de där utgående meterna. Den har också fått mig att tänka en extra gång (även om det kanske är svårt att tro när man tittar på siffrorna) om jag verkligen vill ha det där garnet så mycket så att jag kan tänka mig att logga in metrarna. Den har också fått mig att få en uppfattning om hur mycket jag faktiskt stickar och det var det som var mitt mål med förra årets stash-o-meter. I år höjer jag ribban och säger att det bara får komma in 12 000 meter under året. Alltså 1000 meter per månad. Om jag då stickar lika mycket som förra året så kommer jag alltså även att kunna minska stashen med 12 000 meter och det hade varit fint som snus. Jag vill dock inte sätta ett utsticksmål för året eftersom jag stickar av passion, inte av tvång men jag har svårt att tro att jag någonsin kommer kunna sluta =). Jag klurar även lite på hur jag ska få in mina spinneri i sammanhanget men vi får nog ruva lite ytterligare på den karamellen tror jag bestämt.

Ett andra mål för året är att våga publicera ett koftmönster. Jag har både en och två koftor jag stickat efter egen design men jag har känt mig osäker på gradering och låtit det bero. Men i år ska jag våga! Jag är säker på att jag kommer lära mig massvis på vägen och efter övning, mer övning och teststickning så kommer det minsann gå jättebra. Det har jag bestämt.

Och ja, mål nummer tre får väl bli den där nedrans mormorsfilten igen. För nu rackarns rabarber är det bara monteringen kvar tills jag har världens finaste och mest färgsprakande filt vid fotändan. Och vem vill inte ha det (+ förstå vilka tokgrymma stash-o-meter-meter jag kommer logga med den i bagaget) Pepp!!!

Och avslutningsvis som symbol och hyllning till nya mål bjuder jag på en klassisk hejjarbild från det gamla goda förr i tiden. Det var alltså inte alltid bättre förr..=)
Högaktningsfullt, eddy

nyamal2014

1 kommentar

Filed under den fabulösa vardagen, läsvärd lektyr

spinna, spinna, varje fredag och så varje jul…

För det tycker jag är kul!
Jag har kommit in i ytterligare ett spinnstim och efter det stora lasset med magisk ull jag hade med mig hem från det stora amerikat verkar det inte finnas någon hejd på det! Tänkte att vi kunde spana in mina tre senaste skapelser:

manonthemoon

Den här härliga härvan spann jag någon gång innan vi gav oss iväg på semester. Det är en handfärgad härva falkland jag fick i ett julklappsbyte förra året. Falkland är förresten en helt ny fiberförälske hos mig och har nu lyckats knycka åt sig en utav topp-tre-platserna på min favoritfiberlista. Det är mjukt, fluffigt men med härligt långa och lite spretiga fiber. Den här skapelsen är en 2-ply på 100 gram och 213 meter och jag kallar den Man on the Moon.

timesquare

När jag kom hem från USA i mellandagarna (och efter att ha klämt och klappat på mina nya fiber otaliga gånger under resan) kunde jag knappt hålla mig en enda sekund innan jag fick sätta mg framför spinnrocken för att provspinna dem. De här två härliga topsbanden kommer från FatCatKnits som gör helt totalt magiska handfärgade toppar. De är fantastiskt preparerade, utan knutar och färgerna är helt makalösa. Här spann jag två olika topsband var för sig och plyade sedan ihop dem rakt upp och ner. Blandningen är 50% falkland och 50% polwarth och det blev hela 634 meter på 200 gram. Färgerna heter egentligen Zodiac och Uranus men jag kallar min färdiga härva Time Square!

magnolia

Och sedan gick det inte många timmar vill jag lova innan jag hade satt ännu ett topsband i rullning på min gammelrock. Denna gång Magnolia, även den från FatCatKnits, en fantasiskt mjuk gradient med en otrolig mättnad i färgerna. Den här spann jag från grönt, till gult, till orange, till rosa, till burgendy och navajoplyade sedan för att behålla de vackra färgskiftningarna. 508 meter på 170 gram i 100% fluffig polwarth som nog kommer bli en eminent sjal i framtiden.

Och vet ni, spinnbonanzan är inte slut än. Jag har ytterligare ull på rocken som ska bli till fluffigt och färgglatt garn. Nu drömmer jag drömmen om en ny spinnrock… men gammelrocken Gunnel är ju en riktigt fin dam hon också.
Högaktningsfullt, eddy

10 kommentarer

Filed under kreativiteten är likt svalor som häckar

vad 2013:s stickår bjudit mig på och hur det gick med nyårsmålen

Tjugohundratretton har verkligen varit ett magiskt stickår. Jag har utvecklats så otroligt mycket, lärt mig massor om material och konstruktion och lärt känna så himla många talangfulla och inspirerande människor. Jag har kommit igång med mönsterdesignandet på riktigt, och startskottet var det otroligt varma mottagandet utav min lilla cowlette Hong Kong Pearl som fick mig att tro på mig själv och mina designidéer. Tack! Sedan dess har idéerna fullkomligt bubblat i huvudet på mig och jag har fått äran att starta två fina samarbeten…

Det första med talangfulla tantkofta som tog in min cirkussjal The Chubby Juggler till försäljning i sina koffertar där den fick glänsa tillsammans med hennes fantastiska garn. Ett samarbete som kommer utvecklas ännu mer i framtiden och som jag är så otroligt glad för. I tantkoftas koffertar finns nämligen bara noga utvalt garn av fin kvalitet som hon sedan färgat i de mest hänförande färger som verkligen inspirerar till nya glada mönsteridéer. Det andra samarbetet är med Ölands Ullcentrum där jag fått äran att ingå i deras designteam och släppt mitt första mönster för – Woolly. Deras garn är också helt makalöst i sin härliga råhet och enkelhet men helt utan kli-ighet. Två samarbeten som kompletterar varandra på bästa sätt. Vi började ju även sända Stick With Us Podcast, något som både var otroligt kul och utvecklande och där jag fick chansen att nörda ner mig ordentligt i det jag älskar tillsammans med tusentals andra som älskar samma sak!

design2013

Under året har jag också fått äran att hålla min allra första stickkurs under garnkalaset i somras och det blev även klart att jag håller kurser under Stickfest i Väst nu i Mars 2014. Här kommer jag hålla kurser i engelska stickbeskrivningar samt hur man stickar en strumpa nedifrån och upp med Judys Magic Cast On. I morgon 10.00 släpper de alla platser till såväl kurser som läger och i varje fall jag kommer hänga på låset. Platserna brukar försvinna som smör i solsken och jag hoppas jag får se så många utav er som möjligt där!

Under 2013 hade jag satt upp tre stickmål för mig själv. Jag skulle sticka två tröjor från garn jag redan hade i min stash, minst tre handspunna projekt och virka klart min mormorsrutefilt jag haft på virknålen sedan  början av 2011. Och hur gick det med detta nu då? Vi kikar!

koftor2013

Två koftor direkt från stashen blev det minsann: min Matryoschka-kofta i härlig tjock ull och eget hittepå och min Effervecence i handfärgat lyxgarn från London. Och jag har stickat hela 8(!) koftor i vuxenstorlek under årets gång, men de övriga är visst gjorda av mer nyinhandlat garn.

handspunnaprojekt2013

Tre handspunna projekt blev det också minsann. Högst upp ser ni den fenomenala sjalen Solution designad av min vän Kamilla och stickad i garn spunnet just för ändamålet. Jag stickade även ett par Mirabella-sockor i garn jag spann när jag var i fattigskogen året innan och så stickade jag ju min handspunna koftjacka såklart. Men den har ni redan hört så mycket om nu =)

pastickorna520130821

Och sedan var det det där med att göra klart mormorsrutefilten. Och vet ni, jag är i alla fall klar med alla rutorna. 13 nystan och ungefär 350 rutor blev det totalt och trots att jag varken monterat eller fäst så värst många trådar så är jag väldigt nöjd ändå. Och kanske blir 2014 det magiska året då filten äntligen blir klar. Men vem vet, först måste jag knåpa ihop några nya tjusiga mål för detta år.
Högaktningsfullt, eddy

4 kommentarer

Filed under den fabulösa vardagen, kreativiteten är likt svalor som häckar, läsvärd lektyr

stickade juläpplen

Förra året i juletid stickade jag julkulor, vilket jag visserligen gjort i år också, men inte till närmelsevis lika många. För när jag fick syn på tantkoftas små stickade äpplen någon gång i höstas så bestämde jag mig på studs för att årets lilla julpysselstickning skulle få bli just sådana. Och herre i min lilla låda vad fina de blev!

julapplen2

Mönstret har tantkofta själv designat och det säljs som materialpaket i hennes koffert. Garnet är ett tvåtrådigt ullgarn, handfärgat såklart, som är mjukare än de flesta och fantastiskt att jobba med. Dessutom har det den där perfekta äppelnyansen som liksom bara inte går att hitta på fabriksproducerat garn. Det måste färgas med kärlek, känsla och äpplen i tanken för att liksom få fram.

julapplen1

En annan finurlig detalj är att äpplena stickas på tvären med förkortade varv istället för från botten och upp (som till exempel min apelsin gör). Detta för att äpplen helt enkelt är randiga på höjden förklarade tantkofta och jag svimmade nästan utav denna genialitet. Hon har verkligen en imponerande känsla för detaljer och lämnar ingenting åt slumpen.

9 äpplen i varierande storlek (de kommer i tre storlekar i mönstret) fick jag till tillslut och när de alla var klara skjutsade jag in dem i en tur i tvättmaskinen för att de skulle bli tovade och fina, och de blev verkligen dockljuvliga som små tovade knytten. Äpplena är stoppade med texelull som inte tovar sig vid maskintvätt och denna finns också att hitta hos tantkofta om en vill.

julapplen3

Har du inte stickat äpplen än rekommenderar jag dig varmt att prova på. De är ett supermysigt och välskrivet litet mönster, härligt och fluffigt garn att jobba med och liggande i sin korg på köksbordet så har det varit detta årets favoritjulpynt! De är ju så himla fina! Men en liten varning vill jag dock utfärda: Har du börjat sticka äpplen, är det makalöst svårt att sluta sticka äpplen förrän garnet är slut =). Tack tantkofta för en urfin stickstund!
Högaktningsfullt, eddy

1 kommentar

Filed under kreativiteten är likt svalor som häckar