echo flower – äntligen!

Den är klar. Freaking äntligen! Min Echo Flower som jag lade upp på stickorna på tåget upp på den otroliga Kebnevanringen och sedan bar med mig i topplocket och stickade på i pannlampans sken under tältduken. Det var i augusti 2012 det och den här sjalen har varit ett UFO både en och två gånger innan jag äntligen maskade av i november 2013, sexton hela månader på stickorna alltså!

ecoflower1

Sjalen är stickad i ett nystan drops lace, ett väldigt glidigt garn som hellre trillar av än stannar på stickorna. Att jag dessutom valde svart, eftersom jag drömde om en nyårssjal, gjorde inte det hela lättre direkt. Sjalen blev svårstickad i kvällsljus och trots att jag flitigt stickade på den under hela vandringen och den tjugotimmar långa tågresan både upp och ner så hamnade den i träda då jag kom hem. Och sedan gömdes den och glömdes den tills jag åkte på stickläger på Öland nästan ett år senare och var fylld med ny energi för att äntligen få klart sjalen. Och jag stickade, och stickade och stickade och det var riktigt kul så jag adderade ytterligare två repetitioner utav blommönstret för att få en extra omfångsrik sjal. Sedan kom jag till kantmönstret. Purl 9 together i svart, blankt, glidigt och tunt garn kan få vem som helst att tappa tålamodet och säga fula saker om sjalen så den åkte då ner i sin UFO-påse igen…

ecoflower2

…Tills det blev november 2013 och jag hade den äran att få besöka Juristernas årliga bal. Vad bättre tillfälle än att bära en skir, svart spetssjal tänkte jag och började sticka igen. Och trots att de där kant-varven var ungefär motsatsen till en njutbar stickning gav jag inte upp. Nu skulle den baske mig bli klar! Inga mera UFO-landningar med den här sjalen. Och klar blev den. I slutet av november 2013 maskade jag äntligen av min vandringssjal och det är ingen överdrift att säga att jag var stolt som en tupp… och lite lättad att det var över också faktiskt.

ecoflower3

Och så till sanningens bekännelse. Jag tycker faktiskt inte ens om den färdiga sjalen. På balen fick det istället bli svandunsboa och efter blockning har sjalen legat instoppad i en låda fram tills att den åkte fram för fotografering i helgen. Det är inte alls något fel på den egentligen, det är en jättefin sjal! Men jag tror bara att processen i sig har orsakat mig att känna misstycke även inför den färdiga produkten. Visst stickar man för att få ett fint resultat att bära, men minst lika mycket stickar jag för att jag älskar processen. Det metodiska klickandet med stickorna, den mjuka ullen mellan fingrarna och hur man ser något alldeles otroligt växa fram genom några handledsrörelser. Den här stickningen har inte varit så. Och det är absolut inte mönstret eller designerns fel, inte alls. Det uppstod bara inte någon kärlek mellan mönster, garn och mig just den här gången…
Nåväl, nu kan den stolt läggas till handlingarna i alla fall och vi blickar vidare. Nu ska jag istället sticka på en extra njutbar och handspunnen stickning. Ha en fin tisdag mina vänner!
Högaktningsfullt, eddy

Annonser

6 kommentarer

Filed under kärlek och glädje är hemmets solsken

6 responses to “echo flower – äntligen!

  1. Vilket bra inlägg! Precis så tycker jag det är. Fastnar man i stickglädjen kan det vara riktigt drygt att sedan älska plagget.

    • eddysblogg

      Hej, vad kul att du gillade mitt inlägg, och roligt att höra att det finns folk som fungerar på samma sätt:) stoet tack igen för de fantastiska stickmarkörerna. De var helt magnifika! Kram eddy

  2. Karin

    Vacker!
    Säljer du sån som du inte knyter an till?
    Då kan det ju bli annat garn och nya fantastiska kreationer.
    Jag är intresserad av att köpa.

    • eddysblogg

      Hej:) kul att du gillar min sjal. Saker jag stickar och som sen inte riktigt passar mig hamnar i en presentlåda och får komma fram igen då jag hittar någon nära vän det skulle passa på. Bra att ha ett litet lager:) tyvärr säljer jag inte, både för att det tar allt för lång tid för att sticka för att det liksom ska vara värt det och för att mönsterrättigheterna på detta mönster inte är mina eftersom jag inte designat det. Då får jag heller inte sälja. Men tack för dina varma ord om
      Sjalen:) kram eddy

  3. Imponerande att du stickade klart ett sådant här projekt! Den (sjalen) blev urtjusig, men jag förstår helt och hållet att du är trött på den i alla fall.

  4. Det låter som en riktig mardrömsstickning, och jag förstår det med tanke på garnet! Jag har också stickat spetssjal med Drops Lace och det var lika hemskt som du beskriver det här. Verkligen inget trevligt garn!

    Men som tröst kan jag ju säga att sjalen din blev riktigt vacker i alla fall :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s