instaDecember

Bättre sent än aldrig =)

Annons

skyr – en isländsk ulljacka!

När jag var på island i höstas så var det ju efteråt knappast någon hemlighet att jag riktigt frossade i härligt garn. Besöket på Alafoss ullfabrik slutade i en kundkorg maxad till bredden med isländsk väldoftande ull och jag var som en liten flicka på cirkus! Vissa garner köpte jag utan att veta vad de skulle förvandlas till bara för att de var så vansinnigt vackra medan andra hade en tydlig plan…

Ett garn som jag redan innan min ankomst till Island visste att jag bara måste prova var Plötlopi. Ett helt och hållet ospunnet ullgarn som liksom kommer i stora kakor. Det är mjukt och fluffigt och även väldigt vindtätt då ullen liksom vidgar sig då den kommer på plats i maskorna och stänger kyla och blåst ute. Väl i butiken, klämmande och kännande på detta supercoola garn fick jag syn på den. Ulljackan som liksom bara måste bli min och det helt klart perfekta plötlopi-projektet.

Mönstret heter Sky, men jag kallar istället min version för Skyr. Som den isländska yoghurten ni vet! Mönstret kommer från en utav Lopis egna böcker som jag även den köpte på plats i ullfabriken. Skyr är en midjekort jacka stickad i plötlopi med dubbel tråd och på stickor 7mm gick den som en dans. Jag gillar att den är lite oversize, för det är ju just en jacka, och den är stickad med rätstickning och lyfta maskor som gav en riktigt fin och härlig struktur.

Garnet var fantastiskt att jobba med. Det är mjukt och fluffigt och inte alls lika rivigt som Lett-Lopi (som jag stickade min islandströja i). Visst gick det sönder någon gång ibland, eftersom det är ospunnet, men då var det ju bara att lägga ihop ändarna igen, gnugga lite och sticka vidare. Inga knutar eller lösa trådändar alltså. Och färgen sen! Den är bara helt magisk!

En extra detalj jag gillar massvis är att kragen är dubbelstickad och alltså har två rätsidor. På så viss kan man även fälla upp den om det skulle vara ruskigt ute någon dag och man behöver ta till några extra knep för att hålla värmen. Pricken över i blev några tunga och nötta metallknappar med renmotiv fyndade på mormors vind som nu istället fick sig ett andra liv i min ulljacka.

Jag tror nog ni vid det här laget förstått hur löjligt nöjd jag är med den här stickningen. Och jag har faktiskt ytterligare plötlopi i gömmorna som nog ska räcka till något mer koftaktigt. Men först ska jag njuta utav att i lugn och ro spatsera in våren tillsammans med min nya isländska ulljacka. Jag är redo!
Högaktningsfullt, eddy

min fina mormor!

Och så ville jag ju såklart också passa på att visa hur glad min fina mormor blev när hon fick sin sjal:

Kan vara den bästa sticktid jag någonsin investerat! Se fler bilder här om du är nyfiken på att veta mer om sjalen.
Högaktningsfullt, eddy

wrapped in leaves. igen.

Tjohoo alla symötesvänner!
Idag är det tisdag och jag tänkte stolt visa upp en utav mina senaste stickningar, sjalen wrapped in leaves från favvisboken Botanical Knits. Ni som hängt med ett tag minns säkert att det inte var alls länge sedan jag stickade just en sådan här sjal, fast till min fantastiska mormor i 90 års present. Det var en helt fantastiskt njutbar stickning varav jag bestämde mig för att göra mig en egen. Så Voilá! Wrapped in leaves!

Garnet är mitt eget handspunna och det blev verkligen så bra! Det består utav två olika handfärgade topsband från  FatCatKnits som jag köpte under USA-resan i julas. 50& falkland och 50% polwarth och jag spann dem bara bägge rakt upp och ner och plyade sedan ihop en färg utav varje. Det blev magiskt, men mer specifikt såg det ut såhär:

Så fort jag spunnit klart kände jag att jag liksom bara måste börja sticka utav det direkt! Ibland känner man ju oförklarligt så. Så jag lade alla andra stickningar på vänt ett par dagar och njutstickade denna i stället, Sjalen är tjock och ullig och har inte ett endaste parti som är samma någon som helst stans. Det gillar jag! Dessutom lade jag, precis som på mormors sjal, till ytterligare repetitioner på sjalkroppen innan jag började på lövbården för att få den ännu mer omfamnande.

Jag vet inte riktigt vad det är med det här mönstret som gör att jag gillar att sticka det så mycket men det är liksom lycka rakt igenom hela stickningen. Denna gången ännu mer såklart på grund utav det underbara handspunna garnet, men även förra gången jag stickade den i vanligt, hederligt köpegarn kände jag så. Och som sagt, jag vet inte riktigt varför egentligen. Detta är min andra wrapped in leaves och jag känner faktiskt suget efter att sticka en till. Drömmer fortfarande om en tjock, ullig och solgul variant så det känns som om att även den kommer få bli verklighet någon gång i framtiden…
Högaktningsfullt, eddy

jag vet så många fantastiska människor!

Jag vet så många fantastiska människor alltså. Vänner, familj, kollegor såklart men även alla ni som är mina vapendragare i den virituella världen. Ni är verkligen totalt fantastiska alltså! Lämnar fina kommentarer, hjälper till att teststicka mina mönster och peppar mig till tänderna. Jag hoppas ni vet hur mycket ni betyder för mig.
Det senaste har jag även fått ett gäng tokfina presenter som jag skulle vilja visa er idag. Vi kikar direkt tycker ja!

(Alla bilder tillhör designerna själva och är lånade från ravelry)

Som julklappar och födelsedagspresenter har jag strösslats med fina stickmönster som alla står högt på min måste-sticka-just-precis-nu-lista. Högst upp till vänster ser ni vifflas urfina nya kofta som jag också fick av just precis henne. Den heter Clara och är så himla fin med sina subtila flätor och rustika garn. Stor gillatumme på den! På vänster sida trånar den tjocka men ack så vackra koftan Bloomsbury som jag har varit sugen på länge. Jag har ett härligt vintervitt garn i stashkofferten som jag tror skulle passa utmärkt. Både den och koftan Vitamine D som ni ser längst  ner till höger fick jag i juklapp utav gulliga Ann-Charlotte. Vitamine D kommer definitivt hamna på stickorna till våren och jag tänker  mig den i koboltblått kalinka-lin jag köpte på Öland i somras. Tack! Längst ner till vänster ser ni sjal-ponchon Virajante som jag velat göra typ sen alltid. Detta var en present från min stickkompis på andra sidan atlanten, Cayenne och jag gjorde ett litet glädjehopp då den damp in i min inbox. Och det kan faktiskt hända att jag redan råkat lägga upp till denna i ett härligt garn jag köpt på Island… =)
Mönster är verkligen fantastiska små presenter och de är busenkla att ge till någon man tycker om direkt genom ravelry. Toppenbra faktiskt!

Och döm om min förvåning då ett litet paket med dessa fina handgjorda markörer dök upp i min brevlåda. De är helt enkelt fantastiska och übercoola på samma gång och de pryder redan varsin stickning. Designern till dessa skönheterna är ingen mindre än KnittingCookie och jag lyfter på hatten ännu en gång och niger mitt allra djupaste. De är verkligen så himla fina!

Så tack säger jag ännu en gång. Ni är verkligen helt fantastiskt generösa!
Jag vill även passa på att lyfta en utav de allra finaste kommentarer jag fått genom mina sju(!) år som bloggare. Den är från Kristina som skriver ”Din blogg och underbaraclaras är mina favoriter just nu”. Wow alltså! Att nämnas i samma andetag som en utav mina egna favoritbloggar är stort. Leendet som sträckte sig upp till öronen varade väldigt, väldigt länge. TACK!
Och faktiskt, presenter är magiska och jag uppskattar dem så himla, himla mycket ska ni veta. Men en härlig kommentar då och då tar mig även den till nya höjder och en sådan present är både lätt att ge och passar alla plånböcker. Jag ska själv verkligen försöka bli bättre på att strössla med dem, för jag vet hur himla glad jag blir när någon utav er tar er tid att skriva.  Jag lyfter på hatten till er alla, ni är makalösa!
Kram, kram kram!
Högaktningsfullt, eddy