en stickresa till Köpenhamn

i början av april, jag för nästan 3(!) månader sedan var jag och några utav mina likasinnade stickvänner över till Köpenhamn på en stickresa. Smaka bara på namnet, stickresa! Är det inte fantastiskt så säg! Här ägnade vi oss åt garnbotanik, god mat, dansk öl och stickning i mängder. Fanns det ett ställe att sticka på så stickades det på helt enkelt. Ungefär såhär såg det ut:

Allra första stoppet var såklart den omtalade butiken Sommerfuglen. En sprängfylld butik med massvis av trevliga och spännande garner om än lite rörigt för mig där man fick kryssa mellan de olika rummen där det låg garner högt och lågt. Men ett fynd gjorde jag minsann och jag var väldigt nöjd med min garnpåse då vi lämnade denna sticksnackis för att styra stegen vidare. Kan varmt rekommendera ett besök här =)

Nästa stopp var Ulstedet som jag skulle säga var Sommerfuglens raka motsatts. Här låg garnerna i prydliga rader, det var överskådligt och det fanns mängder med uppstickade prover att klämma på. Och trots att jag nog egentligen gillar denna typ av butiker liiiiite bättre så saknade jag ändå spänningen på något vis som finns på Sommerfugeln. Ni vet när man liksom kryssar sig fram mellan hyllorna och helt plötsligt bara råkar hitta en skatt i ett undangömt hörn =). Men struktur och lättnavigation är också väldigt bra garnbutiksfaktorer och tillsammans skapar dessa två en väldigt bra enhet i garn-Köpenhamn. Här hittade jag dock inget sådär speciellt men passade istället på att prova på soffhörnan (gillas!) och fiskade upp min stickning medan de andra fyndade vidare.

Sedan var det lunch-fika-öl-stickning för hela slanten och inne på ett ställe som kunde erbjuda samtligt inom de olika kategorierna stickade vi och skrattade bort resten av eftermiddagen. Det är nog detta som är det bästa med stickresor ändå. Att få nörda sig ihop med likasinnade!

Sedan styrde vi kosan mot tjusiga hotell Skt Petri där det blev lite förstickning innan vi begav oss till området med det fantastiska namnet Köttbyn. Konstigt nog serverades det fisk men det var makalöst gott ändå och man kände sig verkligen bortkämd där man satt. På finresa tillsammans med fintjejer fortfarande babblande om stickning och garn!

Dagen efter var det söndag i Danmark och det mesta var stängt. Men inte gjorde det oss något! Tågen skulle ju inte gå förrän fyra så vi tog det som ett tecken att flera oavbrutna timmars stickning väntade. Sagt och gjort! Vi stickade i frukostmatsalen, i hotelllobbyn, på lunchcafét och centralstationen tills det tyvärr var dags att vinka hejdå för denna gång. Men å vilka makalöst tokfina sticktjejer jag känner!!

Och med mig hem i påsen då? Jo där fanns fyra nystan av Isagers Highland wool, ett garn jag länge velat prova. Dessutom i en underbart isblå nyans som kallade på mig direkt då jag tog klivet in i butiken. Det slank även med två små koner med merceriserad bomull i samma nyans. Jag har en liten vag idé om att sticka med en tråd av varje för en spännande blank effekt inemellan den mjuka ullen men är inte helt säker än. Ullen är ju väldigt vacker som den är på egen hand trots allt.

Och varför berättar jag nu om detta såhär tre månader i efterhand kanske man kan tänka? Jo, för om två veckor är det dags igen. Då ska vi lämna landet och sätta oss på ett flyg över till Brighton för att deltaga i den stora stickfestivalen Unwind!! Kan ni förstå vad roligt!! Vi har hyrt oss en lägenhet där vi ska sticka hela nätterna och på dagarna ska vi garnbotanisera, gå på massvis av roliga kurser och inspireras ut i fingerspetsarna. Jag längtar så mycket att jag har svårt att sitta still! Jag lovar att berätta mer, både innan och efter men just nu har jag lite ilbråttom så detta får bli allt för nu. Ha en fantastisk fredag gott folk, själv ska jag bege mig till jobbet =)
Högaktningsfullt, eddy

Annons

trianglar, trianglar, älskade trianglar!

För nära ett år sedan såg jag en bild på en världsfin halskrage på ravelry. Det var Bergen Cowl designad av Carrie Bostick Hoge. Den  där ska jag göra någon gång tänkte jag och glömde snabbt bort det igen. Men under min avancerade garnbotanik i New York i julas föll mina ögon på två underbara härvor angora-merino inne på Lion Bramd Yarn Studio. Och efter att ha strukit fingret över det fluffigt och ljuvligt mjuka nystanen så visste jag direkt att dessa gick ju inte att motstå. Bilden på Bergen Cowl fladdrade i raket fart förbi på näthinnan och jag visste på momangen att det var en sån jag skulle göra….

MEN, jag hade varken mönstret eller bilden eller wifi för den delen, så jag fristylade min halskrage istället. Det enda jag kom ihåg egentligen från bilen (eftersom jag aldrig hade haft tillgång till själva mönstret) var att det var en halskrage med gula trianglar på. Så snabbt och lätt ritade jag upp mina egna trianglar, räknade ut min masktäthet med en liten provlapp och satte igång och stickade på direkten. Och vet ni, jag blev så nöjd! Den blev klar på två dagar och jag använde den flitigt hela förra vintern (varför har jag inte visat bilder förrän nu egentligen?). Den är varm och mjuk och fluffig och jag blir lycklig av att se på den. Låt oss hoppas på en snöig vinter även nästa år men först vill vi ha en lång och varm sommar, sommar, sommar!
Högaktningsfullt, eddy

instaMaj

Högaktningsfullt, eddy

retro chic och vintage polaroid

Godmorgon allesammans där ute i stugorna. På sista tiden har jag spunnit, oj vad jag har spunnit! Jag har helt klart fått upp ögonen för att spinna den här våren på ett sätt jag aldrig tidigare haft. Ull liksom! Och i mitt andra postpaket från fatcatknits fiberklubb låg det två störtsköna härvor i falklandsull som jag direkt kastade mig över för att förvandla till fluffigt garn!

Först på rocken blev Vintage Polaroid, en ljuvlig top i 50 nyanser av brunt jag faktiskt aldrig själv hade valt (jag är ju en färgsprakande tjej!). Men jisses vad fin den blev och de varma gulbruna tonerna kan nog vara de finaste jag någonsin sett! Det blev en enkel gradient 2-ply på 385 meter och jag tror den skulle göra sig väldigt fint som sjal så småningom.

Och så fort garnet ovan var avhärvat så hamnade istället den mer poppiga Retro Chic på spolen där klara orangea färger trängdes med mättade plommontoner. Och den blev tillslut så löjligt fin att jag hoppade högt av glädje då den nystades upp för att jag skulle kunna sätta stickorna i den på direkten. 320 meter och en 2-pky gradient här också men denna ska nog faktiskt få lov att bli en simpel halsduk. Sådana har jag alldeles för få utav.

Nej nu måste jag ila iväg till spinnrocken igen. Där sitter nämligen en härva färgsprakande sockgarn och väntar på mig.
Ha en härlig onsdag vänner!
Högaktningsfullt, eddy

min virajante

I våras stickade jag på en riktigt meditativ stickning. Runt, runt, runt i slätstickning och en ökning på ena sidan och en minskning på den andra. Det skulle bli en virajante och det blev det! Precis såhär:

Virajante är en slags halstub kan man säga som blir bredare och bredare ju längre man stickar. Den kan användas som en poncho som jag gör här, eller så kan man lägga den dubbelvikt och bära den som en tjock härlig sjal.

Det är en väldigt metodisk stickning och trots att det bara är slätstickning runt, runt så tröttnade jag aldrig. En sak jag verkligen gillar med mönstret är flexibiliteten. Man börjar med att sticka en trekant, tills den är tillräckligt stor och sedan börjar man sticka runt tills den är tillräckligt lång (eller garnet tar slut) och sedan kan man välja sig en utav två olika kanter som avslutning. Jag stickade den med hålmönster istället för den med volang…

Jag stickade min i tegelröd Einband, ett entrådigt ullgarn jag köpte med mig från Island förra hösten (i ungefär varenda färg de hade). Fyra nystan hade jag till kroppen vilket är ungefär 1000 meter, sedan stickade jag spetsen utav ett grått nystan av samma kvalitet. Den blev varm och stor och inte alls kliig efter att den fått ligga en stund i ljummet vatten med ullsåpa efter avmaskning. En riktigt värmande yllekram att ta krypa upp i svala sommarkvällar eller ruskiga höstdagar..

Mönstret var en födelsedagspresent från fina Cayenne (thank you so much cutie!) och jag lade upp den nästan på direkten då mönstret fanns i min ägo. Jag är superdupernöjd och gillar min virajante vansinnigt mycket men om jag kanske ska klaga på något så är det att den är lite tight just på toppen. Men det är inte mönstrets fel.. jag skulle ha stickat starttriangeln lite större =)
Högaktningsfullt, eddy

eddy i the knit girllls

Att lyssna och titta på podcasts är något jag mer än gärna gör då jag stickar. Helst ska de handa om stickning såklart, det är ju som att ha ett litet stickcafé hemma i sitt kök när man sitter där och stickar i hop. En utav mina absoluta favoriter är videocasten theknitgirllls som görs av amerikanska Laura och Leslie. Jag har sett varenda avsnitt (ja inte från början utan de allra tidigaste har jag gått tillbaka och sett i efterhand) och det är lite utav veckans höjdpunkt när det nya avsnittet släpps. Denna vecka har jag längtat lite extra. För i denna veckas episod, nummer 207, recenserar de nämligen hela min cirkusmönsterkollektion!! Jag blir helt varm och bubblig inombords av alla fina ord och det känns så himla stort på något vis. Dessutom så lottar vi ut hela 3 mönsterkollektioner så skynda in att kika vettja, dragningen är på söndag! Avsnittet där jag är med hittar ni här och här hittar ni hela theknitgirlllsbloggen med alla deras mysiga avsnitt. Hoppas ni i och med detta också hittar en ny favorit till stickvideocast =)
Högaktningsfullt, eddy

du kan tyvärr inte lyssna direkt här utan måste klicka dig in på deras sida =)

VitaminLin

När jag och mina vänner för någon månad sedan ungefär for på en stickresa till Köpenhamn visade det sig lustigt att vi alla var väldigt sugna på att sticka koftan Vitamin D. Vi gör det ihop sa vi och vips hade vi startat oss en liten inofficiell knit-a-long. Och nu, är den faktiskt precis klar och jag är redan totalt förälskad!

Jag visste precis vilket garn jag skulle använda eftersom jag köpt det nästan ett år tidigare för att just sticka en Vitamin D, nämligen Kalinka från Karin Öberg. Kalinka är ett helt fantastiskt garn i 100% lin. Det håller hög kvalitet, finns i en uppsjö magiska färger och produceras här i Sverige utav en riktig eldsjäl. Förra sommaren då jag var på stickläger på Öland hälsade vi på hemma hos Karin och hon berättade om sin verksamhet, sin process och det fina garnet. Såklart kunde jag inte motstå, dessutom hade jag ju stickat utav det innan och visste vilken kvalitet det höll, så tre härvor i den djupblåa färgen Kongo fick följa med hem just i syfte för att bli en Vitamin D. Och nu är det sanning =)

Tre härvor räckte faktiskt precis på håret (jag har 35 meter kvar ungefär) och jag har stickat mig en storlek small. jag använde ganska små stickor med flit eftersom jag vet att lin har en tendens att hänga ut sig lite grann ju mer man använder sina plagg. En annan sak som är så fantastiskt med lin är att det kanske kan kännas lite hårt att sticka med, men ju mer man använder sin kofta, sliter på den och tvättar den desto mjukare och finare blir garnet. Säg det konstfiberplagg som fungerar så? =)

Och mönstret då? Jo det är fantastiskt! Underbart genomarbetat, har ett tydligt upplägg och konstruktionen är helt enkelt urbota smart. Det finns helt klart en anledning till att 2848 personer har stickat denna kofta före mig. Koftan stickas uppifrån och ner med ett runt ok som formas utav det små hålmönstren på ryggpartet och sedan tar man av och stickar ärmarna så de är färdigstickade innan man går över till kroppen. En oro som jag hade innan jag startade var att de förkortade varven man stickar i kroppspartiet inte skulle bli så snygga i lingarn eftersom det skulle synas allt för tydligt. Men tji fick jag! De är nästintill osynliga och får koftan att svepa galet vackert med ett härligt böljande fall.

Jag är helt enkelt tokigt nöjd med denna kofta och har faktiskt i princip bott i den sedan den blev klar. En linkofta har jag velat ha länge eftersom det i mitt tycke är den perfekta sommarkoftan och färgen är otroligt intensiv och matchar i princip allt. Modellen är smickrande och mönstret är så otroligt välgjort och roligt att jag är sugen på att lägga upp en till på studs. Detta är min nya perfekta varje-dag-till-allt-hela-sommaren-kofta. Sticka en du med vettja!
Högaktningsfullt, eddy