vi köpte oss ett hus!

Ja, det var minsann länge sedan något hände här på eddysblogg kan man tycka. Och vet ni, det tycker jag med. Men i verkliga livet händer det massvis varför bloggen liksom hamnat i skymundan… Vi köpte oss ett litet magnifikt hus och mestadels går tiden åt till att pyssla och dona med allt som hör hus till. Om ni vill kika lite på vad som händer under tiden så hejar jag gärna på er på instagram – eddysinstagram hittar ni mig under där och uppdaterar flitigt. Men bloggen lever kvar och jag hoppas såklart också att vi ses här igen så snart som möjligt. Jag ska göra mitt allra bästa =)

Högaktningsfullt, eddy

Annons

echo flower – äntligen!

Den är klar. Freaking äntligen! Min Echo Flower som jag lade upp på stickorna på tåget upp på den otroliga Kebnevanringen och sedan bar med mig i topplocket och stickade på i pannlampans sken under tältduken. Det var i augusti 2012 det och den här sjalen har varit ett UFO både en och två gånger innan jag äntligen maskade av i november 2013, sexton hela månader på stickorna alltså!

Sjalen är stickad i ett nystan drops lace, ett väldigt glidigt garn som hellre trillar av än stannar på stickorna. Att jag dessutom valde svart, eftersom jag drömde om en nyårssjal, gjorde inte det hela lättre direkt. Sjalen blev svårstickad i kvällsljus och trots att jag flitigt stickade på den under hela vandringen och den tjugotimmar långa tågresan både upp och ner så hamnade den i träda då jag kom hem. Och sedan gömdes den och glömdes den tills jag åkte på stickläger på Öland nästan ett år senare och var fylld med ny energi för att äntligen få klart sjalen. Och jag stickade, och stickade och stickade och det var riktigt kul så jag adderade ytterligare två repetitioner utav blommönstret för att få en extra omfångsrik sjal. Sedan kom jag till kantmönstret. Purl 9 together i svart, blankt, glidigt och tunt garn kan få vem som helst att tappa tålamodet och säga fula saker om sjalen så den åkte då ner i sin UFO-påse igen…

…Tills det blev november 2013 och jag hade den äran att få besöka Juristernas årliga bal. Vad bättre tillfälle än att bära en skir, svart spetssjal tänkte jag och började sticka igen. Och trots att de där kant-varven var ungefär motsatsen till en njutbar stickning gav jag inte upp. Nu skulle den baske mig bli klar! Inga mera UFO-landningar med den här sjalen. Och klar blev den. I slutet av november 2013 maskade jag äntligen av min vandringssjal och det är ingen överdrift att säga att jag var stolt som en tupp… och lite lättad att det var över också faktiskt.

Och så till sanningens bekännelse. Jag tycker faktiskt inte ens om den färdiga sjalen. På balen fick det istället bli svandunsboa och efter blockning har sjalen legat instoppad i en låda fram tills att den åkte fram för fotografering i helgen. Det är inte alls något fel på den egentligen, det är en jättefin sjal! Men jag tror bara att processen i sig har orsakat mig att känna misstycke även inför den färdiga produkten. Visst stickar man för att få ett fint resultat att bära, men minst lika mycket stickar jag för att jag älskar processen. Det metodiska klickandet med stickorna, den mjuka ullen mellan fingrarna och hur man ser något alldeles otroligt växa fram genom några handledsrörelser. Den här stickningen har inte varit så. Och det är absolut inte mönstret eller designerns fel, inte alls. Det uppstod bara inte någon kärlek mellan mönster, garn och mig just den här gången…
Nåväl, nu kan den stolt läggas till handlingarna i alla fall och vi blickar vidare. Nu ska jag istället sticka på en extra njutbar och handspunnen stickning. Ha en fin tisdag mina vänner!
Högaktningsfullt, eddy

Borta bra men home sweet home alltså

Å vad skönt det var att öppna ytterdörren till min underbara lilla lägga för ett par timmar sen. Vi har haft en helt totalt underbar resa men home sweet home alltså. Mitt hem. Jag lovar jag ska berätta allt jag kan om det stora Malaysiaäventyret. Jag ska bara landa lite först. Fast inte just precis nu för ikväll väntar en härlig middag på meet med saknade kollegor. Fint.
Högaktningsfullt, eddy

i mitt vardagsrum finns inga gardiner

Jag har bott i min lägenhet i ungefär tre och ett halvt år och jag har inga vardagsrumsgardiner. Ungefär ett halvår från inflytt gick jag i alla fall med bestämda steg och införskaffade mig en gardinstång så jag hade något att hänga upp gardinerna i. Men hängde jag upp några gardiner? Nej, istället hängde jag upp en röd ballerinatutu med tusentals lager av frasig volang mestadels för att jag inte hade någon annanstans att hänga den. Efter ett tag blev den ackompanjerad utav en tjusigt svart cylinderhatt och ytterligare något år senare en förtjusande svandunsboa från det glada förr i tiden. Och sådär tre och ett halvt år senare så har jag kommit till insikt med att vem sjutton behöver vardagsrumsgardiner när man har en röd ballerinatutu, en cylinderhatt och en äkta svandunsboa att bepryda sin gardinstång med? Förmodligen ingen..
Högaktningsfullt, eddy

Ibland plockar jag ner tutun och bepryder mig själv istället. Till exempel då man ska gå på cirkusfest i Mexico City tillsammans med en zebra. Då är det typiskt bra att ha en tutu så nära till hands.

nya saker i mitt hem

De senaste veckorna har det dykt upp små nya, fina saker här hemma:

Jordgubbsbricka i present från fina mici – En ny daisy-parfym i frisk sommarutgåva från lilla pappsen – handgjort elefantljus i porslinsfärger omsorgsfullt utvalt ända från Swasiland – Utfällbart litet måttband som gör en glad – härliga retroknappar från magasin duett – gammaldags påskägg i plåt fyndade på vår oslotripp i förra veckan.

Jag vill även passa på att säga TACK för alla era värmande ord, hurrande utrop och komplimanger om min mekko-klänning. Ni är små lyckopiller allihop ska ni veta!
Högaktningsfullt, eddy

att bygga säng

Hejsan hoppsan och välkommen till en solstrålande dag alla symötesvänner. Idag ska vi inte sy eller sticka, utan jag tänkte vi skulle kika på ett litet hemprojekt i ett hårdare material – nämligen vår hembygda och urtjusiga säng!

När tofsvipan flyttade in i höstas insåg vi snabbt att för att undvika ett mindre världskrig så måste vi skaffa mer förvaring. På mitt kylskåp hade jag sedan länge en liten utklippt bild på en hembygd säng med stora lådor inunder och visste direkt att det var ju en sådan lösning vi skulle ha! Tofsvipan satte sig genast vid uträkningsblocket för att räkna ut vinklar, materialåtgång och allt annat man nu behövde räkna ut. Själv surfade jag efter snygga porslinslika knoppar i blått och vitt, det gäller att prioritera =).
Det vore att ta åt sig falsk ära att påstå att jag bidragit med något annat än projektledning, peppning och monetär kompensation för det var faktiskt helt och hållet tofsvipan som iklädd snickarbyxor höll i hammare och såg. Och vips, 48 timmar senare, sov jag likt prinsessan på ärten 13 dunbolster upp och blickade ut över mina ägor som jag aldrig gjort förrut. Sängen är helt enkelt magnifikt snygg, tokigt praktisk och den perfekta lösningen då man bor två + katt i en etta. Dagens tips helt enkelt!

Sängen är byggd ovanpå tre malmbyråer och sedan fastsatt i en regel på väggen på motsatt sida. Dessutom har min händiga karl byggt en liten hörnhylla för praktiska lådor för att grunden skulle bli lika bred som sängen då mambyråns mått och vår sängs mått inte gick på ett ut. Både snyggt och praktiskt säger jag.

Den lilla pallen och vägghyllan har jag (just det ja, en grej till jag bidragit med faktiskt) målat från udda träfärger till klart turkost och även tvättkorgen vid sidan av sängen väntas få samma behandling. Detta var dock innan vi fick in en liten kattunge i huset så just det projektet ligger just nu på is. De coola sänglamporna är gjorda utav gamla konservburkar och dem har jag räddat ur en soptunna en gång i tiden.

Lilla Gunhild måste använda sig av pallen för att komma upp i sängen (och jag med för den delen) och hon verkar tycka att detta är hennes pall. De blåvita-porslinsknopparna från indiska var ett måste  och gjorde sitt till för att få bort den värsta minimalistkänslan. Jag vill ju att det ska vara personligt, kreativt och mysigt ju!

Japp, så det var alltså historien om att bygga säng, förmodligen det smartaste vi gjort för husefriden här hemma. Dessutom är den tokigt snygg och man sover som en prinsessa högst där uppe när man blickar ut över rummet. Så himla bra helt enkelt!
Högaktningsfullt, eddy

Stickning överallt!

Det är inte bara garner, stickor och ull hemma längre i min stickstash. Se bara vilka fina krukor jag fick i julklapp utav tofsvipans bror och hans sambo. Helt och hållet perfekta skulle man kunna kalla dem! Nu far jag en snabbvisit till jobbet och sedan blir det stickmys hela helgen med bästa sjömanselin. Vi ses hörrni.
Högaktningsfullt, eddy

vårt kök

Godförmiddag alla därute som råkat svänga förbi. Igårkväll när jag skulle somna slog det mig plötsligt att jag aldrig visat bild på hur det blev i vårt kök efter tapetsering och hylluppsättning. Så kan vi ju inte ha det. Så jag knäppte en bild nu i morse, när julen dansat ut sånär som på min hemmagjorda juleljuskrona som firar fyraårsjubileum i år.

Tapeten är Joseph Franks klassiker eldblomman som tofsvipan faktiskt fick (hör och häpna) övertala mig till att välja i sluttampen. Det ångrar jag inte en sekund. Den är döfin och helt perfekt i vårt lilla bondmorakök. Den höga kökshyllan r specialdesignad utav mig. Eller ja, det gick till så här att jag for till brädgården och sa åt dem att såga till en planka som var exakt 327centimeter lång och sedan målade jag den vit och skruvade fast den på hyllklackar. Men ändå! Den är hur bra som helst, rymmer massvis utav böcker, glasburkar med torkad svamp och chili samt den klassiskt orangale creuseten.
Sedan finns det ju alltid plats för pynt också. Som den lilla apoteksbyrån på köksbordet som rymmer diverse småattiraljer  mormors hemvävda löpare och mina vitblåa ljustakar. Eller som den hör karamellen, som jag hittade på loppis precis innan jul och bara inte kunde lämna kvar. Den är ju så tuff så man dånar!

Så, nu vet ni hur det ser ut i rummet där jag befinner mig just nu. Köket är mitt favvis ställe så där tillbringar jag all tid jag kan, sitter med datorn eller stickar. Ha en härlig fredag och drick ett glas bubbel vettja. Det är ni värda.
Högaktningsfullt, eddy